Begriplighet = trygghet och delaktighet
Hanterbarhet = att kunna förstå och påverka
Meningsfullhet = inflytande och delaktighet i ett sammanhang

Förhållningssätt och metoder har som mål att varje person skall kunna uppleva, att livet i gruppboendet kan begripas och överblickas genom;

– att det anställs personal med kunskap i alternativ kommunikation/ andra språk än svenska om det behövs
– att personalen förstår och kan bemöta beteenden som har med speciella funktionsnedsättningar att göra
– att alla har möjlighet att påverka vardagsstrukturerna; dessa ändras inte annat än i yttersta nödfall
– att det finns scheman som alla kan läsa och förstå (t.ex. med bildkommunikation)
– att alla hjälps åt med ett personligt schema/almanacka för tvättider, städning, aktiviteter, läkarbesök, ledigheter mm
– att det alltid finns personal som kan förklara både rutiner och förändringar

är tryggt genom;

– att hög kontinuitet i personalstyrkan eftersträvas
– att utdrag från brottsregistret begärs vid anställning av personal
– att utse stödperson till varje boende
– att personalen har kompetens när det gäller att bemöta beteenden som har med speciella funktionsnedsättningar att göra
– en hög bemanning, tillgång till personal dygnet om (sovande jour) och samtidigt
– att i ”husmötet” gemensamt bearbeta frågan och utarbeta regler för hur allt från irritation till aggressivitet mellan de olika brukarna skall hanteras.
– att alla som bor och arbetar har tydliga, nedtecknade regler och ett gemensamt förhållningssätt ang. hot, hot om våld och våld som alla känner till.
– att man kan leva sitt individuella liv i en större gemenskap: att leva ett aktivt och självständigt liv i samhället – med det egna hemmets trygghet som utgångspunkt.
– att var och en kan låsa sin lägenhet och själv bestämma, vem som får komma in och när

handlar om delaktighet och inflytande genom:

– att en genomförandeplan sätts upp tillsammans med den boende. Överenskommelserna i planen är tydliga och följs upp. Detta sker i samband med utvärderingsmötet varje år
– att synpunkter, klagomål och förbättringsförslag från ALLA tas upp i enskilda samtal och gemensamma ”husmöten” (se även intern samverkan) eller kan lämnas skriftligt.
– att var och en kan påverka strukturer i vardagen som utformningen och tidpunkt för insatserna, t.ex. tvättdag, städning, aktiviteter, gemensamma måltider, samvaro
– att boendemiljön är överskådlig – det går att relatera till alla som rör sig i ”hemmet”, medboende och personal
– att betona att lägenheterna är privata och möbleras och inreds av varje boende själv
– att man gemensamt planerar, gestaltar och vårdar den gemensamma miljön.
– att varje individ får hjälp med kommunikationen där tydlighet och lyhördhet är nyckelorden.

är hanterbart genom:

– att få hjälp med de praktiska göromål som man inte klarar av själv
– att få hjälp att tolka information som man får – i sin brevlåda, genom media, i olika livssituationer – att varje boende har möjlighet att påverka insatserna som ges/ vem som ger dom
– att bli lyssnat till – kommunikation sker på många plan. Personalen skall även uppmärksamma utbrott, nedstämdhet och liknande som ett språk som behöver lyssnas till.

är meningsfullt genom:

– att den boende får hjälp av personalen med att bygga upp och vårda goda relationer genom kontakt till familjen, arbetskamrater, vänner
– regelbundna veckosamtal med stödpersonen, med föreståndaren och vid behov med en psykolog (vid t.ex. sorgbearbetning, bearbetningen av den egna livssituationen)
– att personalen ger stöd och uppmuntran till utveckling av nya intressen och färdigheter, större självständighet. Genom en individuell ”dagbok” med texter och bilder som den boende och stödpersonen tillsammans väljer ut, kan en boende med tiden själv se en förändring – som kanske ger mersmak. För nya medarbetare kan en sådan bok hjälpa att skapa kontinuitet och förståelse.
att alla uppmärksammar situationer där ”just du” behövs, förmedla detta i ord. Att behövas ger mening i ens liv.

Är präglat av respekt för individens integritet – vi arbetar i någon annans hem/med någon annans privataste sfär! genom:

– Att alla respekterar den egna lägenheten som privatsfär, man knackar t.ex. innan man går in mm
Uppmuntra det individuella genom frågor som: vad du tycker DU själv? Vad vill DU?
Personalen behöver även uppmärksamma situationer, då man behöver hjälpa till med hygienen och då speciellt intimhygienen. Personalgruppens veckomöte är ett forum då detta skall diskuteras och gemensamma förhållningssätt utifrån största respekt och lyhördhet utarbetas.

garanterar rättssäkerhet genom:

– varje boende har ett hyreskontrakt för sin bostad
– att alla medarbetare har god kunskap om lagar som direkt och indirekt styr LSS-arbetet i en gruppbostad, detta ingår i det kontinuerliga kvalitetsarbetet på gruppens arbetsmöten varje vecka.
– att alla medarbetare har skrivit på en försäkran om att följa sekretesslagen
– att ingen medarbetare får vara god man åt en boende
– att privata medel och värdehandlingar(pass, färdtjänstkort, bankkort) förvaras inlåsta i personalrummet, ifall den enskilde inte kan ta hand om det själv.
– att föreståndaren tillsammans med god man utarbetar
riktlinjer om hur privata medel skall hanteras och redovisas.

handlar även om möjlighet till gemenskap genom:

– att det erbjuds möjlighet till gemensamma måltider och social samvaro
– ett gemensamt ”husmöte” för medarbetare och boende
– att personalen uppmuntrar till delaktighet i gemensamma aktiviteter som anordnas inom verksamheten, i bostadsområdet, i kommunen och av intresseorganisationer.

Utöver dessa allmänna principer kan det finnas ett behov av individuellt anpassade metoder som har med det speciella funktionshindret att göra. Dessa tillgodoses genom:

– att personalen har hög kompetens och deltar kontinuerligt i handledning och kompetensutveckling.
– att samarbeta med andra verksamheter som har specialistkompetens i respektive område (psykiatri, habilitering)