LSS – grundläggande principer och viktiga utgångspunkter
LSS är avsedd att tillförsäkra personer med omfattande funktionsvariationer en god service och ett gott stöd, oavsett var de bor och oavsett vilka de lokala ambitionerna är. Det övergripande målet är att Huvudpersonen skall kunna leva som andra, trots sin funktionsvariation. Jämlika livsvillkor innebär att jämförelser måste göras med villkor som gäller för jämnåriga som inte har funktionsvariation. Huvudpersonen skall kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors liv som möjligt och i gemenskap med andra.
Målet skall uppnås genom att Huvudpersonen garanteras särskilt stöd och särskild service så att svårigheter i den dagliga livsföringen kan undanröjas samt genom att de kvalitetskrav på verksamheten som anges i lagen tillgodoses.
Vi vet att det ibland kan vara svårt att veta när det är Huvudpersonens vilja som ska styra och när vårt uppdrag att ge stöd och service ska vara ledande. Grundläggande är att vi har respekt för Huvudpersonens rätt till självbestämmande, inflytande och integritet. Vi behöver därför göra vårt bästa för att förstå och respektera Huvudpersonens vilja i alla situationer – och gemensamt arbeta efter utarbetade genomförandeplaner och manualer.
Huvudpersonen skall genom de särskilda insatserna i LSS tillförsäkras goda levnadsvillkor (7 §) och verksamheten ska vara av god kvalitet (6 §). Goda levnadsvillkor kan ses som ett övergripande begrepp som anger kvalitet och nivå på insatserna.
Insatserna skall
-
förebygga, minska följderna av och kompensera för funktionsvariation.
-
vara samordnade och utformade så att de stärker Huvudpersonens möjligheter att leva ett självständigt liv och kunna delta aktivt i samhällslivet.
-
grundas på de behov och önskemål som Huvudpersonen tycker är angelägna för att kunna leva så självständigt och oberoende som möjligt. Behov och önskemål om stöd och service varierar dock från person till person, precis som en och samma person kan ha olika behov och önskemål i olika skeden i livet.
Goda levnadsvillkor är alltså det övergripande kvalitetsbegreppet för insatser enligt LSS. Men även andra kvalitetskriterier kan urskiljas ur lagtext och förarbeten, vilka skall ligga till grund för alla insatser inom lagens verksamhetsområde.
Dessa kriterier är bland annat:
-
Självbestämmanderätt, inflytande och integritet
Verksamheten skall vara grundad på respekt för Huvudpersonens rätt till självbestämmande, inflytande och integritet.
Huvudpersonens integritet måste respekteras i alla situationer och vid alla tillfällen, och den är oberoende av Huvudpersonens förmåga, hjälpbehov m.m. Detta innebär bl.a. ett erkännande av personens rätt att själv välja värderingar och utifrån dessa leva sitt liv. Det måste alltid finnas en medvetenhet om att ju mer en person är beroende av andras stöd och hjälp, desto större är risken för integritetsintrång.
Huvudpersonen skall ges största möjliga inflytande och medbestämmande över det stöd som ges och insatserna skall präglas av en hög grad av individualisering. Att ha inflytande innebär dels att kunna bestämma själv i olika vardagssituationer, men även att kunna påverka beslut på olika nivåer. Att ha inflytande över sitt liv och sin vardag är viktigt för både självkänslan och upplevelsen av den personliga integriteten. För personer med omfattande funktionsvariation, som dagligen är mycket eller helt beroende av andras stödinsatser, är det särskilt viktigt att inflytande och självbestämmande garanteras. Deras möjligheter till inflytande blir till stor del beroende av omgivningens förmåga att skapa praktiska, psykologiska och organisatoriska förutsättningar. Omgivningen måste därför göra sitt bästa för att förstå och respektera Huvudpersonens vilja i alla situationer.
-
Delaktighet
Huvudpersonen skall kunna vara delaktig i det liv och i den gemenskap som tillkommer alla människor. Hur aktiv man önskar vara varierar mellan olika personer, men också under olika skeden i livet för en och samma person. Det är emellertid Huvudpersonen som skall ha inflytande över graden av delaktighet. Strävan mot delaktighet och jämlikhet måste alltid utgå från jämnåriga och från personer som i övrigt har likartade intressen. Personer med funktionsvariation har givetvis samma medborgerliga rättigheter och skyldigheter som andra och måste ges förutsättningar att ta del av och fullgöra dessa.
-
Helhetssyn
Avgörande för ett gott stöd och en god service är att insatserna ges utifrån varje enskild persons behov och önskemål. I begreppet helhetssyn ingår bl.a. att stödet planeras och ges utifrån Huvudpersonens samlade behov och hela livssituation. Både starka och svaga sidor hos Huvudpersonen måste beaktas liksom samspelet med den omgivande sociala miljön.
Enligt 6 § LSS skall verksamheten vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.
Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd framgår att för att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet skall ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner på en rad områden, bland annat att det finns rutiner för hur fel och brister i verksamheten skall identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas samt hur vidtagna åtgärder skall följas upp. Andra områden som tas upp är bland annat tillgänglighet, samarbete och samverkan, handläggning och dokumentation, synpunkter och klagomål, medarbetare- och kompetensförsörjning samt uppföljning och utvärdering av verksamheten.
Se vår kvalitetshandbok för att få mer information om vårt ledningssystem.
Av 8 § LSS framgår att insatser enligt lagen bara skall ges om Huvudpersonen själv, eller i vissa fall en ställföreträdare, begär det. Bestämmelsen kan ses som ett påpekande om att alla insatser enligt LSS är frivilliga och att det i lagen inte finns några som helst inslag av tvång.