Omvårdnad

I insatsen ”bostad med särskild service för vuxna” ingår, enligt 9 c § LSS, omvårdnad. I omvårdnaden ligger en skyldighet att stödja och hjälpa funktionshindrade med dagliga personliga behov som de kan ha svårighet med att klara själva. Omvårdnaden är en nödvändig del av insatsen för att tillförsäkra Huvudpersonen goda levnadsvillkor, och begreppets innebörd har därför stor betydelse.

    1. Vad är omvårdnad enligt LSS?

Det finns inte någon allmänt vedertagen definition av omvårdnad enligt LSS och begreppet är sparsamt beskrivet i lagens förarbeten. Omvårdnad kan dock i detta sammanhang ses som ett samlingsbegrepp för allt som en person behöver hjälp med i sin dagliga livsföring. Det innebär att omvårdnaden

  • innehåller både stöd och service – den skall tillgodose de enskilda personernas individuella, psykiska, fysiska och sociala behov.

  • kan bestå av praktisk hjälp eller vara av mer vägledande natur – allt utifrån Huvudpersonens behov och förutsättningar.

  • kan undanröja eller minska hinder i den dagliga livsföringen

  • skall ges med respekt för Huvudpersonens självbestämmande och integritet och den skall vara flexibel utifrån Huvudpersonens behov och önskemål över tid.

Omvårdnad syftar till att underlätta för Huvudpersonen att leva som andra – oavsett innehåll skall omvårdnaden ges på ett sådant sätt att den stärker Huvudpersonens tilltro till sin egen förmåga.

Nedan beskrivs innebörden av omvårdnad genom exempel på vad den konkret kan innebära. Uppräkningen är just exempel och gör inte anspråk på att vara en fullständig förteckning av vad omvårdnad kan innefatta:

  • Hjälp med att äta, dricka och förflytta sig

När någon behöver hjälp med att äta, dricka och förflytta sig krävs att medarbetaren har rätt kompetens samt är lyhörd för och kan tillgodose Huvudpersonens specifika behov. Personer med omfattande fysiska funktionsvariationer kan – förutom hjälp att förflytta sig – även behöva hjälp med att över huvud taget röra sig samt att ändra ställning och läge regelbundet.

  • Hjälp med att sköta personlig hygien och att klä sig

Vid hjälp med att sköta personlig hygien och att klä sig ställs särskilt höga krav på att medarbetaren respekterar Huvudpersonens integritet och är uppmärksam på gränser som måste upprätthållas på ett professionellt sätt.

  • Hjälp med att sköta hemmet, tillreda måltider, göra ärenden och inköp

I hjälp med hemmets skötsel m.m. ingår allt det stöd och all den hjälp som Huvudpersonen kan behöva för att i detta sammanhang kunna leva som andra. För en del personer handlar det om total hjälp, men även då måste Huvudpersonen få påverka hur och när hjälpen ges utifrån sina förutsättningar. För andra handlar stödet om att planera och utföra sysslorna tillsammans med en medarbetare. Stödet kan vara praktiskt eller av mer vägledande karaktär, beroende på Huvudpersonens förutsättningar. Förutom ren praktisk hjälp kan stödet vara att hjälpa Huvudpersonen att planera och strukturera sådant hen rent fysiskt kan utföra själv. Oavsett vad stödet innebär måste det utformas flexibelt och kunna växla i omfattning utifrån Huvudpersonens behov.

  • Hjälp med att kommunicera, upprätthålla sociala kontakter och bryta isolering

Behovet att kommunicera, dvs. att göra sig förstådd och bli förstådd, är grundläggande för varje människa. Om Huvudpersonen har svårigheter att kommunicera ställer detta krav på att medarbetaren har specifik kompetens på detta område. Att stötta Huvudpersonen när det gäller att hålla kontakt med anhöriga och vänner liksom att knyta nya kontakter bör även ingå som en del av omvårdnaden. Huvudpersonen kan behöva hjälp med att skriva och läsa brev samt att telefonera för att upprätthålla kontakter. I omvårdnad ingår även att få stöd att delta i olika typer av aktiviteter utanför bostaden, t.ex. gå på bio, promenera eller gå på café.

  • Hjälp med att göra tillvaron begriplig, förutsägbar och trygg samt hjälp att planera framåt

En del personer kan behöva stöd för att förstå sin vardag och hur saker och ting förhåller sig till varandra orsaks- och tidsmässigt. Att få hjälp att strukturera sin dag och att finna egna rutiner, med stöd av medarbetare och eventuella hjälpmedel, kan innebära en ökad trygghet för Huvudpersonen. En del behöver stöd att planera inför framtiden, få hjälp att formulera sina önskemål och drömmar samt att realisera dessa i möjligaste mån. 


  • Hjälp med att göra tillgänglig den hälso- och sjukvård, inklusive habilitering, rehabilitering och hjälpmedel, och den tandvård som Huvudpersonen behöver

När det gäller hjälp med olika vårdinsatser ingår även exempelvis att hjälpa Huvudpersonen att vid behov få tillgång till rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS samt habilitering och rehabilitering enligt HSL. 


  • Hjälp med att se till att misstankar om övergrepp och andra brott mot Huvudpersonen polisanmäls

I omvårdnad ingår att se till att misstankar om övergrepp och andra brott mot människor med funktionsvariation polisanmäls och blir föremål för utredning samt åtgärder. I första hand handlar det om att stödja Huvudpersonen att själv anmäla om hen utsatts för ett brott. När någon inte själv klarar av att göra en anmälan har vi en skyldighet att se till att brottet anmäls. Huvudregeln bör, enligt Socialstyrelsens mening, vara att samtycke till polisanmälan hämtas in. Om samtycke i dessa fall inte ges kan en anmälan inte göras.

    1. Omfattning och planering av omvårdnad

Behovet av omvårdnad varierar mellan människor med olika funktionsvariation men även över tid för en och samma person. Omvårdnadsbehovet kan exempelvis förändras när man blir äldre eller vid funktionsvariationer som beror på progredierande sjukdom.

Omvårdnaden skall kontinuerligt anpassas efter rådande omständigheter så att den hela tiden svarar mot Huvudpersonens aktuella situation. En förutsättning för en sådan utformning av omvårdnaden är att den noggrant planeras, dokumenteras och följs upp.

Huvudpersonen (och i vissa fall hens företrädare) skall ha ett direkt inflytande när omvårdnaden planeras, utformas och genomförs.

      1. Omvårdnad i det egna hemmet

För personer med omfattande funktionsvariation är det nödvändigt med stöd, service och omvårdnad av god kvalitet för att bostaden skall kunna bli ett personligt präglat hem. Samtidigt riskerar Huvudpersonens beroende av medarbetareinsatser att leda till att det egna hemmet får karaktären av institution eller arbetsplats. Det är därför viktigt att det konkreta innehållet i kvalitetsbegreppen i LSS präglar hur insatsen och omvårdnaden utformas. Omvårdnaden ges till Huvudpersonen i hens eget hem och Huvudpersonens rätt till självbestämmande och integritet måste därför särskilt värnas och beaktas.

    1. Skyddsåtgärder

Enligt svensk lag får ingen ges vård och behandling mot sin vilja. Varje människa är enligt regeringsformen skyddad mot frihetsberövande och andra frihetsinskränkningar. Inlåsning får inte ske. Detta skydd kan endast inskränkas med stöd av lag.

Som huvudregel gäller att åtgärder som innebär frihetsinskränkningar eller tvång inte får företas. Dock finns det vissa möjligheter att göra undantag härifrån. Regeln om nödrätt i brottsbalken 24 kap. 4 § innebär nämligen att den är fri från ansvar som handlar i nöd för att avvärja fara för liv och hälsa. Gärningen måste dock vara försvarlig med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt.

Om Huvudpersonen utsätter sig för fara för liv eller hälsa, är det alltså inte förbjudet att även utan Huvudpersonens samtycke handla så att man räddar dennes liv eller hälsa. Detta kan t.ex. gälla om Huvudpersonen är så starkt förvirrad att hen inte kan klara att ensam ta sig fram i trafiken eller kan befaras hamna vilse och utsätta sig för risk att förfrysa.

Någon laglig kvarhållningsrätt finns således inte för medarbetaren i särskilda boendeformer. Att hindra någon att lämna bostaden är då inte heller tillåtet om det inte står klart att det annars skulle uppstå en situation som hotar Huvudpersonens liv eller hälsa. Nödrätten får emellertid inte ligga till grund för rutinmässiga ingripanden. Det får från fall till fall avgöras om situationen är sådan att nödrätten ger möjlighet för medarbetaren att förhindra att Huvudpersonen lämnar bostaden.

Medarbetaren bör i de fall då den inte får hindra Huvudpersonen att lämna bostaden kunna använda varsamhet och övertalning för att förmå denne att stanna kvar. Lyckas det inte att övertala personen att stanna hemma bör någon – medarbetaren eller anhörig – följa med ut, om Huvudpersonen kan ha svårigheter att hitta tillbaka till bostaden.”

Gränsen mellan vad som är en skyddsåtgärd och vad som skall ses som en frihetsinskränkning kan vara svår att dra.

    1. Anmälan om missförhållande – Lex Sarah

Den som bedriver verksamhet enligt LSS ska utveckla och säkra verksamhetens kvalitet systematiskt och fortlöpande så att Huvudpersonen får insatser av god kvalitet och skyddas från missförhållanden.

Om det inträffade har fått eller kunde ha fått följder för Huvudpersonen i form av hot mot eller konsekvenser för Huvudpersonens liv, säkerhet eller fysiska/psykiska hälsa är det inträffade att betrakta som ett missförhållande eller en risk för missförhållande. Om det inträffade inte innebär eller inte kunde ha inneburit konsekvenser för en enskild är händelsen ändå att betrakta som en avvikelse. I båda fallen ska det inträffade rapporteras och utredas med förslag på åtgärder för att det inträffade inte ska kunna hända igen.

Här hittar du länkar till: